Dela
Sommaren 2025 kommer vi få möta ett dekadent romerskt samhälle fullt av själviska, skrupelfria och cyniska människor. I Claudio Monteverdis makalösa opera Poppeas Kröning från 1642 vinner inga höga ideal eller stora filosofiska tankar. Där bor ironin, skadeglädjen, en grym härskarteknik och drastisk komik. Vi kommer att få uppleva ett levande, myllrande Venedig och en musik som kan väcka känslor av sorg, komik, lycka och grymhet.
Vi i Vattnäs Konsertlada vill att operakonsten ska beröra, röra, äckla och uppröra. Vi vill att karaktärerna på scenen ska bli verkliga för oss och få oss att skratta, gråta och njuta. “Prima la musica, poi le parole”, var Monteverdis credo, först musiken, sedan ordet. Han ville genom musiken levandegöra folkets känslor, inte genom intellektet och ordet. Monteverdi lär ha sagt: ”Jag vill att man blir berörd, inte att man diskuterar mina operor”. En stor anledning till att älska Monteverdis operor och kanske i synnerhet hans mästerverk, Poppeas kröning, den sista operan han skrev.
Karaktärerna i operan leker med könsrollerna, många kvinnor spelas av män och tvärtom. Den galne modermördaren Kejsar Nero kan sjungas av countertenor, mezzosopran eller tenor, Ottone av alt eller countertenor, amman Arnalta spelas ofta av hög tenor för komisk effekt. Denna venetianska komisk-dramatiska opera ska leka och koka, den ska myllra och den ska inte följa regler eller dogmer.
Vi har faktiskt tur att Monteverdis sista opera Poppeas Kröning har bevarats för vår tid. Den ansågs länge vara helt förlorad men hittades i avskrivna kopior 1888. Vilken skatt! Sommaren 2025 får detta venetianska mästerverk sin premiär i Vattnäs Konsertlada med ett sångarlag bestående av många av landets mest framstående sångare i rollerna och en orkester under ledning av lutenisten John Martling med hans handplockade musiker på tidiga instrument av högsta klass. Det blir en venetiansk sångar- och musikerprakt vi aldrig kommer glömma!
Operan börjar med att gudinnorna Dygden, Turen och Kärleken argumenterar ironiskt över vem som är mäktigast. I slutet av operan, efter att vi fått följa karaktärerna i djup sorg, otrohet, ett plågsamt mord på den mest sympatiska karaktären och grymma landsförvisningar, kan vi konstatera att Amor vann. Priset var högt men ingen rår tydligen på kärlekens kraft.
Poppeas Kröning bär på en gripande intrig med människor av kött och blod. Vi i Vattnäs Konsertlada längtar efter att sätta tänderna i det glödande tonspråket. Vi har valt ut en rollbesättning av helt fantastiska storsångare och musiker som i den storvulet rasslande, klingande och undersköna musiken får blomma och skapa drama. Mästerverket som man trodde var försvunnet och som hittades igen 1888 spelas nästa sommar i Vattnäs. Och vi lovar att det blir en venetiansk Vattnäsprakt ni aldrig glömmer!
Länge leve kärleken och må spelet börja!
